VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

De tar över vid generationsskifte!

Att jordbruksfastigheter brukas av samma släkt i generationer är ett vanligt scenario i Sverige. Detta kan ha flera förklaringar. En är den känslomässiga – det känns bra att föra traditionen vidare och behålla den mark som under lång tid brukats av släkten. Men det finns även ekonomiska orsaker.

Marknadsvärdet för en jord- och skogsbruksfastighet är högt och det är tufft för en utomstående köpare utan eget kapital att få ekonomin att gå ihop. Det gynnar ett system där gårdarna överlåts på ett sätt som innebär att det ibland finns ett inslag av gåva eller arv med vid överlåtelsen.

Idag ser vi olika grupper som är övertagare av jord-och skogsbruksfastigheter och de flesta, närmare 75% av övertagarna, har personliga kopplingar till fastigheten som de övertar.

Grovt indelat kan man säga att det finns tre kategorier övertagare. Den första kategorin är då fastigheter ärvs av utflyttade barn. De driver gården på distans och lägger ut allt arbete. Den andra kategorin är gårdar där den som tar över blir deltidsjordbrukare som bor på gården och får större delen av inkomsten från annat arbete. Den tredje är det produktiva jord- eller skogsbruket där den som övertar fastigheten driver företaget på heltid.

Övertagare som bor i storstäder

Att driva jord- och skogsföretag skiljer sig från andra typer av företagande eftersom intäkterna i allmänhet kanske bara kommer in en gång om året. De intäkter som till exempel kommer från skogsavverkning ska ofta täcka företagets kostnader i flera år, tills det är dags för nästa avverkning.

- Det gäller att ha kontroll på intäkter och utgifter, säger Katarina Wiklund chefsjurist på LRF Konsult. I vissa fall underskattar nya jord- och skogsägare den kunskap och den planeringsförmåga som krävs kring exempelvis penningflöden samt en generell kännedom om jordbruksföretagandets spelregler.

I gruppen ”urbana jord-och skogsbrukare”, som både är fyrtiotalister och yngre åldersgrupper, återfinns ofta en koppling till jord-och skogsägande i tidigare generationer. I dessa familjer har ägandet av fastigheten varit avlägset och de yngre har inte involverats i driften av fastigheterna tidigare. De yngre har därför mycket frågor kring hur man bör planera och agera för att öka förutsättningarna för ett långsiktigt lönsamt skogs- och jordbruksföretagande.

Enligt en undersökning från LRF Konsult värdesätter drygt åttio procent av jord-och skogsbrukarna kompetent rådgivning mycket högt. Katarina Wiklunds erfarenhet är att rådgivningsbehovet bland dessa nya urbana fastighetsägare ofta är omfattande, bland annat kring frågor som berör förvaltning, hur man bör disponera kassaflödet och hantera inkomster och utgifter som jord- och skogsfastigheterna genererar. Samtidigt söker de smidiga lösningar som innebär att administrationen kan hanteras på ett effektivt sätt.

Åttio- och nittiotalister

En stor yngre generation jord- och skogsägare växer nu fram och det är åttio-nittiotalister som i dagsläget går jord-och skogsbruksutbildningar på högskole- och gymnasial nivå. Dessa ställer högre krav på att det ska finns möjlighet att driva jord- och skogsbruksföretaget på ett sådant sätt att det går att leva på företagets avkastning.

–Jämfört med tidigare generationer använder de yngre betydligt mer modern teknik som kan effektivisera jord- och skogsbruksföretagandet, exempelvis genom datorprogram som underlättar planeringen av företagandet. Åttio-nittiotalisterna som börjar göra sitt inträde i lantbruksbranschen är överlag välutbildade och mycket medvetna vad gäller företagandets villkor, säger Katarina Wiklund.

Dessa unga vill effektivisera så långt det går både vad gäller teknisk utveckling i maskiner, metoder och drift. Många gånger sker ett succesivt övertagande av den yngre generationen genom att de först köper in sig i driften av skogs- eller jordbruksföretaget. Det är inte ovanligt att företaget då expanderar både vad gäller maskinpark, övertagande av arrendemark, inköp av grannfastigheter, utökning av djurbestånd osv. Det är en tydlig trend att fastigheter och företag slås samman till större enheter och att ett utökat samarbete med grannar och andra samarbetspartners sker.