VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Bygget avgör lönsamheten

Inget nötköttsföretag är det andra likt. Därför är det nödvändigt attgöra en driftsbudget för varje enskilt företag för att avgöra hur stor investering som kan göras i en ny byggnad.

Byggnaden, eller platskostnaden per djur, är en av de större posterna när man räknar kalkyler för nötköttsproduktion. Man kan nästan säga att byggnadsinvesteringen bestämmer hur mycket pengar man kan tjäna på produktionen. Det beror dels på att investeringen måste betalas genom avskrivningar och räntekostnader i produktionskalkylen och dels på att arbetstiden ofta hänger samma med hur rationell byggnad man skapat.

I jämförelse med andra länder har Sverige mycket höga krav på timersättning och lantar-betarlön. Det beror i sin tur på att driften ofta sköts av småföretagare utan anställda.

Andra länder med stor köttproduktion kan i större utsträckning använda billig arbetskraft som kommer från länder med låga löner. Med vår höga arbetskostnad blir det lönsamt att göra investeringar som håller nere arbetstiden.

Byggnadskostnad per diko i Sverige är hög i jämförelse med andra länder. I en inter-nationell jämförelse hade Sverige högst byggkostnad med 2 300 kronor per diko och år följt av Tyskland med 2 200 kronor.

Länder som Kanada och USA har trots ett vintrigt klimat låga kostnader, 40-125 kronor per diko och år, vilket beror på att korna går ute året runt eller har väldigt enkla byggnader just i anslutning till kalvningen.

Lönsamheten i produktionen bör bestämma hur man utformar sina byggnader. Genom att beräkna vilken årskostnad för byggnaden som ryms i produktionskalkylen kan man bakvä-gen räkna fram vilken investeringskostnad som produktionen kan klara av att långsiktigt finansiera. Det är viktigt att göra olika produktionskalkyler med variation av räntor, avräkningspriser och andra avgörande poster, för att se hur känslig kalkylen är.

Dikokalkylen påverkas till stor del av intäktsidan. Den bästa kalkylen för dikor ger oftast ett stort underlag av naturbetesmarker, helst med betesmark klassade med särskilda värden, alternativt åkermark om företaget ligger i ett område med höga kompensationsstöd.

De flesta större producenter utnyttjar dess-utom de ekologiska stöden för att ytterligare förbättra lönsamheten.

Figur 1Figur 1 visar tre driftbudgetar med olika lönsamhet trots samma produktion med 100 dikor där kalvarna säljs på hösten. Det enda som skiljer de tre alternativen är vilken typ av betesmark dikorna har tillgång till. Beroende på att intäkterna från betesmarkerna varierar är beräkningarna gjorda med olika investeringskostnader per dikoplats. Målet med beräkningarna är att se hur höga investeringskostnader som produktionskalkylen tål.

Företag 1, utnyttjar två hektar naturbetes-mark per ko och år, varav ett hektar får ersätt-ning för särskilda värden. Företag 2 utnyttjar ett hektar naturbetesmark med allmänna värden samt 0,5 hektar åkermarksbete och företag 3 har inte tillgång till naturbeten utan använder ett hektar åkermarksbete per ko och år.

Kompensationsbidragets storlek är beräknat från stödområde 8 och är typ 2. Beräkningarna förutsätter att företagen får maximalt investeringsstöd och att avskrivningstiden är 15 år i genomsnitt och räntan är fem procent.

Resultatet visar att om företag 1 ska vara lönsamt kan investeringsnivån vara  40 000 kronor per diko innan investerings-stöd. För företag 2 kan investeringsnivån vara 32 000 kronor och för företag 3 kan den bara vara  12 000 kronor. Denna summa ska räcka till byggnad, inventarier och eventuella maskiner för stallets skötsel. Beräkningarna har inte tagit hänsyn till att arbetsinsatsen troligen ökar när man bygger ett billigare stall.

Vid uppfödning av ungnöt är kalkylens lönsamhet en balansgång mellan slaktintäkt, foderkostnad och inköpspris för kalven. Olika uppfödningsmodeller som mjölkrastjurar, stu-tar, köttrastjurar eller köttraskvigor ger upp-hov till olika driftbudgetar.

Figur 2Exemplet i figur 2 visar två lönsamma budgetar med olika investeringsnivåer för en byggnad med plats för 200 mjölkrastjurar för slutuppfödning. Eftersom slutuppfödning beräknas ta 14 månader kan man räkna med att slakta cirka 170 djur per år.

Beräkningen i kompensationsersättningen har utgått från stödområde 8 och att företaget är typ 1, det vill säga har en djurenhet per hektar eller mer. Utgångsläget är också att allt foder odlas i företaget. Skillnaden mellan de bägge exemplen är bara avräkningspriset och investeringskostnaden för byggnaden.

Beräkningen visar att det är lönsamhet att investera 29 000 kronor per plats om avräk-ningspriset är 48 kronor per kilo och 21 000 kronor per plats om avräkningspriset är 45 kronor per kilo under förutsättning att övriga intäkter och kostnader är lika. Kalkylen förutsätter att byggprojektet får fullt investeringsstöd och att avskrivningstiden är 15 år i medeltal. Räntan är satt till fem procent.

I nötköttsproduktion kan man ofta utnyttja lokala förutsättningar för varje enskilt företag på ett annat sätt än i övrig köttproduktion. EU-ersättningar, tillgång på åker och betesmark eller lokal marknad för kött eller livdjur är bara några av de faktorer som har stor inverkan på hur lönsamheten kan se ut i olika företag. Därför är en driftbudget från ett företag heller inte användbar på ett annat. Det ger samtidigt stora möjligheter att hitta en gårdsunik lönsam produktion. Det gör också att varje byggprojekt är unikt. Med rätt beslutsunderlag kan nybyggnad vara det som får produktionen att lyfta.

Driftbudgetens kostnader visas som staplar och intäkterna som prickar. Betalda kostnader är alla utgifter som finns för foder, strö, skötsel, rekrytering m.m. Årlig byggkostnad visar hur kostnaden för byggnad i form av avskrivning, ränta och underhåll, varierar beroende på investeringskostna-den. Arbete visar arbetskostnad för skötsel av djuren och betesmarkerna.

Arbetstiden minskar när arealen betesmark minskar eftersom det tar längre tid att sköta två hektar naturbete än ett hektar åkerbete.

Intäkterna kommer från sålda kalvar, slaktkor och olika ersättningar som är kopplade till djuren och betesmarkerna (nötkreaturstöd, ekologiska stöd, miljöstöd, kompensationsbidrag stödområde 8 företag typ 2, gårdsstöd). För att nå full kostnadstäckning krävs intäkter även från ersättningar kopplade till djur och bete. Endast då ligger pricken ovanför stapeln.

Driftbudgetens kostnader visas som staplar och intäkterna som prickar. Betalda kostnader är alla utgifter som finns för foder, strö, skötsel m.m. Årlig byggkostnad visar hur kostnaden för byggnad i form av avskrivning, ränta och underhåll, varierar beroende på investeringskostnaden. Arbete visar arbetskostnad för skötsel av djuren.

Intäkterna kommer från slaktdjur och olika ersättningar som är kopplade till djuren (nötkreaturstöd, kompensationsbidrag stödområde 8 företag typ 1, gårdsstöd). För att nå full kostnadstäckning krävs intäkter även från ersättningar kopplade till djur. Endast då ligger pricken ovanför stapeln.