VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Tänk efter före vid om- och nybyggnation

Att bygga nytt eller göra en stor ombyggnation är något som låser handlingsfriheten under många år framåt.

Dels för att byggnaden ska amorteras och skrivas av och dels för att byggnationen kommer att styra företagets framtida driftsinriktning. Det är därför otroligt viktigt att besluten kring en nybyggnation är väl övervägda.

I samband med att bygget planeras behöver en kalkyl upprättas för att klargöra byggkostnaden samt en driftsbudget för att ta reda på om verksamheten klarar av kostnaden. Det kan också vara klokt att prata med andra lantbrukare, byggnadsrådgivare och att läsa på. Ju mer noggrant hemläxan görs desto större chans att rätt beslut fattas avseende byggnationen.

En noggrann kalkyl för investeringen, som bygger på välgrundade offerter, ger en bra bild av vad bygget kommer att kosta. Många gånger begärs offerter in innan de sista ritningarna är klara och justeringar av ritningarna görs löpande under byggnationen. Det kan göra att offerterna sedan inte stämmer överens med den slutliga kostnaden.

Det kan vara en fördel att avtala om tid-punkter för när olika moment i byggnationen ska vara klara och inkludera informationen i kontraktet med den entreprenör som genomför byggnationen. Då går det att beställa djur i förväg och se till att produktionen kommer igång så snart sista spiken är islagen.

När driftskalkylen görs är det viktigt att fundera över vilka priser som ska användas i kalkylen. På kostnadssidan är det framförallt priser på inköp av djur och foder som varierar mellan olika år. Ska kalvar köpas in är det viktigt att inför byggnationen säkerställa att det går att få tag på djur när utbudet understiger efterfrågan. Det är viktigt att ha en plan för hur stallet ska fyllas så att inte tomma platser eller inköp av dåliga djur gör att driftskalkylen spricker.

Kostnaden för inköp av djur varierar med prisutvecklingen på slaktdjur. Kontraktera gärna både antal kalvar som ska köpas in och priset på dem. Det gör att kostnaden kan kalkyleras och stallets fulla potential utnyttjas.

I beräkning av foderkostnaden behöver hänsyn tas till hur växtodlingen kan komma att förändras i och med investeringen. Med ett ökat antal djur kommer troligen behovet av vallareal att öka och det kan göra att spannmålsarealen minskar. Räcker inte arealen till kan möjligheterna till arrenden och kostnaden för dem analyseras. En möjlighet kan vara att köpa in foderspannmål från närliggande grannar och i så fall kanske kontraktera ett pris på den.

Ta fram foderkostnaden i din resultaträkning för de senaste åren och räkna fram ett medeltal. Ta sedan hänsyn till de förändringar i växtodlingen som kan behövas till följd av nybyggnationen och förändringen av antalet djur. Gör sedan en beräkning av den förväntade foderåtgången och foderkostnaden framöver.

Om driftsinriktningen inte förändras så brukar kostnaderna för strö, el och vatten, veterinär samt övrigt kunna beräknas genom att studera företagets resultaträkning för de senaste två åren och räkna ut en medelkostnad. Fördela den på det antal djur företaget haft tidigare och multiplicera med antalet djur efter investeringen. Justera sedan denna kostnad utifrån hur utfallet förväntas bli. I en ny byggnad kan ofta flera arbetsmoment effektiviseras vilket kan minska kostnaderna. 

För att beräkna arbetskostnaden se över antalet timmar som läggs i företaget idag av egen arbetskraft och hur många timmar som lejs in. Att beräkna arbetsåtgången kan förenklas genom att bryta ned den i olika moment, exempelvis att skatta timmar som läggs per dag eller vecka under vårbruk/skörd, nuva-rande stallarbete samt administration. Gör sedan en uppskattning av hur arbetstiden kom-mer att förändras i och med investeringen. Bestäm en timpenning för eget arbete.

Intäkter och utgifterAvskrivningarna kan årligen beräknas till fem procent av investeringskostnaden. Även om räntan just nu är låg så räkna ändå med en ränta på fem procent så det finns marginaler i kalkylen.

När kostnaderna har beräknats så framgår även ”break even” för investeringen. Alltså vad intäkterna måste uppgå till för att inves-teringen ska gå plus minus noll. 

Det är framförallt köttintäkten som kommer påverka kalkylen. Bedrivs redan samma nötköttsproduktion på gården så utgå ifrån tidigare slaktpriser.  Nystartare kan utgå från de officiella data om slaktlikvider som publiceras av Jordbruksverket. Slaktlikviden för olika producenter skiljer sig åt väsentligt. Det beror bland annat på hur många djur som årligen skickas till slakt och om det är mjölk- eller köttras. Utökas besättningen i och med investeringen kan man räkna med en viss merbetalning jämfört med tidigare erhållen slaktlikvid. För ett resonemang med slakterierna om vilka priser som kan förväntas. Kanske är det vid en nybyggnation läge att kontraktera ett pris med ett slakteri. 

Gör en beräkning för vad slaktintäkten minst måste uppgå till för att investeringen ska gå plus minus noll och en beräkning för vad den kan förväntas vara. Det ger en uppfattning om hur känslig investeringen är för en prisnedgång. Nötpengen ger dig en fast intäkt om 87 euro per djur över ett år som erhålls under hela beräkningsperioden.

När drifts- och investeringskalkylerna är klara är det dags att diskutera dem med andra, förslagsvis med en ekonomirådgivare men också med anställda, familjen och andra personer i omgivningen, innan den presenteras för banken.

Håller kalkylen och siffrorna är väl underbyggda och kan förklaras ökar chansen att få lån. Banken vill också veta att du själv tror på byggnationen. Att bidra med en viss del eget kapital i byggnationen brukar vara mycket positivt. Är det stora summor som ska lånas så gå till flera banker för att få de bästa villkoren.

Fundera också på att ska söka investeringsstöd. Tänk på att ansökan skickas in innan spaden sätts i jorden eller beställningar görs. Ansökningen görs numera på Jordbruksverkets hemsida. Mycket har förändrats sedan den förra programperioden som pågick fram till 2014. Det är viktigt att sätta sig in i det nya regelverket. Mitt råd är att låta någon som är kunnig granska ansökan innan den skickas in. Håller kalkylen för att bära hela investeringskostnaden, även om stöd inte beviljas, så kan byggnationen påbörjas. Annars bör beslutet från Länsstyrelsen ha kommit innan spaden sätts i jorden. Tänk på att handläggningstiderna på Länsstyrelserna är långa. 

Sist men inte minst. Att färdigställa byggnationen är bara ett delmål. Målet är att produktionen uppnår de ekonomiska målen, att den är enkel att följa upp och att du är nöjd med byggnationen som helhet. Ha därför inte bara en plan för byggnationen utan också för hur du ska orka komma upp i full produktions-kapacitet så snart som möjligt efter det att byggnationen är klar.