VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Viktigt veta vad vallfodret kostar

Det är nödvändigt att veta kostnaden för vallfodret för att ta ställning till om ett samarbete med andra eller att leja tjänster är ett bättre alternativ.

Alla företag kan påverka kostnaden för sitt vallfoder. Ändå är det få som följer upp den och vet vad det egna ensilaget egentligen kos-tar att producera. En tjurkalv som köps in när den väger 300 kilo och föds upp till slakt vid 16 månader äter ungefär 1 800 kg ts ensilage. Om kostnaden för ensilaget ligger på 1,40 eller 2,00 kr/kg ts innebär en skillnad på 1 080 kronor per djur.

Att då använda generella uppgifter om vad grovfodret kostar att producera är ganska ointressant. Det intressanta är vad kostnaden är på just din gård och vad du kan göra för att påverka den.

Då går det att avgöra vad en investering i nya maskiner får kosta eller om ett maskinsamarbete vore fördelaktigare. För att räkna ut den faktiska kostnaden finns två alternativ. Antingen bokför man i ett affärssystem där man kan fördela kostnader och intäkter på olika delar i företaget beroende på vad man vill följa upp som exempelvis ungnötsuppfödning, grovfoder, spannmål eller körslor.

Då kan man genom att titta i bokföringen avgöra hur olika delar i företaget går. Det andra alternativet är att ta fram papper, penna, resultaträkningen, verifikationspärmen samt huvudboken för att göra ett räkneexempel. I det här exemplet på företaget Ungnöten utgår vi från resultaträkningen. Ungnöten är en enskild firma som har cirka 300 ungnöts-platser för uppfödning av mjölkrastjurar samt 115 hektar åker. 

UTSÄDE — Kostnaden för utsäde hittar du på konto 4010 i din resultaträkning. Har du bara köpt in vallfrö under året kan du ta din kostnad för utsäde under året, lägga till eventuellt utsäde du har kvar i lager och dividera med antal sådda hektar. Då får du fram årets utsädeskostnad per sådd hektar. Multiplicera den kostnaden med din normala vallareal och dela med så många år som din vall normalt ligger. 

På ungnötsföretaget består utsädeskostnaden av både spannmåls- och vallfrö. Titta i huvudboken och ta fram de fakturor som avser inköp av vallfrö och uppskatta den genomsnittliga kostnaden.

Ungnöten har en vallfrökostnad om 43 kr/kg och det har gått åt 21 kilo utsäde per hektar. Vallarealen på gården är i genomsnitt 93 hektar och man lägger om sina vallar vart tredje år. Kostnaden blir därför (43 x 21 x 93)/3 = 28 000 kronor (se tabell 2 nedan).

Bokföring på ungnötsföretaget

Jämför den framräknade kostnaden med den totala utsädeskostnaden i resultaträk-ningen för att stämma av att siffran är rimlig.

Gödning — Kostnaden för inköpt gödning hit-tar du på konto 4020 i resultaträkningen. På Ungnöten används stallgödsel på vallen. Då stallgödseln inte har någon kostnad i resultaträkningen så räknar vi istället på vad det skulle kosta att använda handelsgödsel för att täcka vallens gödningsbehov.

Vi behöver då veta hur mycket N, P och K som behöver tillföras för att få önskad skörd. På Ungnöten finns vall av olika kvalitet som gödslas och avkastar olika mycket. På 43 hektar är det en fältavkastning om 10 300 kg ts/år och på 50 hektar är den årliga avkastningen 5 800 kg ts/år.

Det totala behovet av kväve har beräknats till 14 000 kilo, fosfor 1 400 kilo och kalium 11 000 kilo. Kostnaden för att köpa in gödningen beräknas till cirka 285 000 kronor. Här får du utgå ifrån dina markers behov av växtnäring samt vad du har för inköpspris för din gödning.

Ungdjuren på gården producerar ungefär 2 010 ton flytgödsel som sprids på åkrarna. Den ger cirka 3 000 kilo kväve, 1 200 kilo fosfor och 8 000 kilo kalium vilket reducerar kostnaden för gödning i företaget med cirka 150 000 kronor.

Antingen kan man låta denna kostnad ligga kvar i växtodlingskalkylen och ta upp den som en inkomstpost i ungdjurskalkylen eller så väljer man att minska grovfoderkost-naden med det beloppet. Ungnötsgården har i det här exemplet ingen möjliget att sälja sin stallgödsel vidare.

Det betyder att det inte finns någon alternativ användning för stallgödningen och kost-naden för gödningen har därför minskats från 285 000 kronor med 150 000 kronor till 135 000 kronor (se tabell 2 ovan). 

I verkligheten hade det troligen varit mer optimalt att sprida stallgödseln på vårvete men i exemplet vill vi visa på värdet av stallgödseln.

DRIVMEDEL — Växtodlingskalkylen ska bära kostnad för bärgning samt packning av fodret. Inkörningen av fodret från lagringsplats till foderbord belastar i det här exemplet ungnötskalkylen så den bortser vi från. Fundera över hur lång tid det tar att på ett hektar utföra de olika momenten i tabell 1 ovan på din gård.

På ungnötsgården åtgår fem timmar per hektar och år. Utöver de olika skördemomen-ten så packas skörden i plansilo vilket tar cirka 40 timmar årligen. Det innebär att totalt blir tidsåtgången för grovfoderhanteringen (5 tim-mar x 93 hektar) + 40 timmar = 500 timmar/år.

Även om storleken på redskapet avgör hur mycket diesel traktorn drar så kan vi förenkla och utgå från 12 liter per timme vilket ger en total dieselkostnad på (500 timmar x 12 liter) 60 000 kronor. Fundera på om kostnaden som räknats fram för traktorn är rimlig i förhållande till hur många timmar den har gått och hur mycket diesel som förbrukats totalt i företaget.

FODERKONSERVERING — I Ungnötsföretaget som inte rullar några balar uppgår kostnaderna för plast, foderkonserveringsmedel och övriga kostnader för produktionen av grovfoder till 150 000 kronor (se tabell 2 ovan).

MASKINUNDERHÅLL — Vallmaskinernas kostnader för underhåll uppgår enligt konto 5520 till 70 000 kronor. Därutöver ska även viss del av kostnaden för underhållet på traktorn ingå. Traktorn har under året gått 1 500 timmar varav cirka 500 timmar i vallodlingen enligt beräkningen för drivmedelskostnaden.

Det betyder att traktorn ska bära en tred-jedel av underhållskostnaden för traktorn vil-ket motsvarar 30 000 kronor. Underhållet blir totalt 70 000 kronor + 30 000 kronor = 100 000 kronor (se tabell 2 ovan).

AVSKRIVNING/RÄNTA — Här gäller samma resonemang som för underhåll. De totala avskrivningarna och räntan för vallmaskinerna och den delen av traktorns avskrivning samt ränta som hör till produktion av grovfoder ska ingå i kostnaden för grovfoder.
Saknas lättåtkomlig data så uppskatta inköpskostnaden för vallmaskinerna, bestäm avskrivningstid och bedöm en genomsnittlig maskinränta för företaget. I Ungnöten uppgår avskrivningar samt ränta för maskinerna till 110 000 kronor per år.

Även plansilons ränta och amortering ska belasta grovfoderkalkylen, vilket innebär 50 000 kronor årligen. Totalt uppgår avskrivningar och ränta till 110 000 kronor + 50 000 kronor = 160 000 kronor (se tabell 2).

ARBETE — Kostnaden för arbete beräknas till 550 timmar till en kostnad på 250 kronor/timme.

INTÄKTER — I grovfoderkalkylen tar vi med intäkter för sålt grovfoder samt de eventuella intäkter för vall- och kompensationsstöd som arealen genererar. I Ungnöten används allt vall-foder i den egna djurproduktionen.

Gården får inget vallstöd då det ligger i kompensationsstödsområde 7. Istället får de kompensationsstöd om 1 600 kr/ha grovfoderareal då gården klassas som typ 1, djurenheterna dividerat med grovfoderarealen uppgår till minst 1. För att få kompensationsstöd måste man ha djur och för att få den högsta kom-pensationsstödsersättningen krävs att man har tillräckligt många djur i förhållande till grovfoderarealen.

Hur kompensationsstödet ska fördelas mellan de två verksamhetsgrenarna ungnötsupp-födning och grovfoder kan diskuteras men i det här exemplet har intäkten delats. Det gör att kompensationsstödsintäkterna i Ungnöten uppgår till (1 600 kronor x 93 ha)/2 = 75 000 kronor.

TOTAL SKÖRD — Den årliga fältavkastningen är inte samma sak som faktisk skörd. Här har vi räknat med att 540 000 kg ts verkligen har utfodrats till djuren.

VALLKOSTNAD — De totala kostnaderna för produktionen av vallfodret, se tabell 2, uppgår till 773 000 kronor minus kompensationsstödet på 75 000 kronor. Det ger en kostnad på 698 000 kronor vilket utslaget på 540 000 kilo ts betyder 1,30 kronor per kilo ts.

Använd den framräknade kostnaden för att jämföra om det är optimalt att göra allt själv eller om det kan löna sig att köpa in körslor under vallskörden eller ha maskinsamarbete med grannar.