ringen satsar på biogas - det ordnar de gröna näringarna
Sämre resultat för mjölk och växtodling men uppåt för grisnäringen som var i kris i fjol. Landets biogasgårdar förväntas bli flera. Detta visar färska siffror i rapporten Lantbrukets Lönsamhet 2008 som LRF Konsult presenterar idag.
Förväntningarna inför 2008 var en mer rörlig marknad för lantbruksprodukter.
– Förändringarna kom fortare och var kraftigare än vad de flesta bedömare beräknat. Mjölkföretagen kämpar nu med effekterna av sjunkande mjölkpriser och höga kostnader, säger Lars-Göran Svensson, lantbruksansvarig på LRF Konsult.
Klimatsmart bränsle - Detta ordnar de gröna näringarna
Klimatfrågan har öppnat nya möjligheter för de gröna näringarna. Enligt EU:s klimatmål ska 50 procent av Sveriges energiproduktion bestå av förnyelsebar energi år 2020. Lantbrukarna är viktiga för att nå detta mål.
– Biogas som är det bästa fordonsbränslet för miljön är på stark frammarsch. Råvaran finns på gårdarna och produceras ur djurens gödsel. Det är glädjande att regeringen stimulerar med investeringsstöd för gårdsbaserad biogas. Det blir "dubbel klimatnytta" och nya arbetstillfällen, berättar Jimmy Larsson, lantbruksekonom och ansvarig för rapporten på LRF Konsult.
Stabilare lönsamhet för landets mjölkgårdar krävs för att biogassatsningen ska få full effekt. Försvinner mjölkproduktionen försvinner också stora delar av möjligheten att producera biogas.
Ett tiotal gårdar ligger i frontlinjen och har investerat i biogasproduktion. Intresset växer hela tiden. 150 nya biogasgårdar är rimligt med regeringens stimulansmedel. Det motsvarar 180 GWH om snittanläggningen ger 1,2 GWH.
– Mer information och rådgivning, snabbare och ökad konkurrens på teknikområdet är nödvändigt för att Sveriges bönder ska våga satsa på biogas, konstaterar Jimmy Larsson, LRF Konsult.
Mjölkpriset blir återigen lägre. I prognosen har vi räknat med ett snittpris på 3,05 kronor per kilo. Även om foder- och dieselkostnaderna faller tillbaka till 2007 års nivåer, kommer det ändå att orsaka ett lönsamhetstapp på 9,7 procent under 2009. Sedan finns signaler på ytterligare prissänkningar på mjölken. Sänks priset med exempelvis 27 öre innebär det en total lönsamhetssänkning för landets mjölkproducenter med drygt 1 miljard kronor eller var tredje hundralapp.
– En fråga att ställa sig är om mjölkpriset i butik kommer att variera lika kraftigt som det har gjort för mjölkgårdarna under 2008, säger Jimmy Larsson, LRF Konsult.
1995 fanns 18 500 mjölkproducenter i Sverige. Idag är siffran 6 400. Bortsett från finanskrisens negativa effekter på världsmarknaden finns det enligt LRF Konsult tre sätt som kan förhindra att siffran sjunker ytterligare.
– Till största del handlar det om att säkra avräkningspriser på lönsamma nivåer. Mejerierna bör rationalisera sina verksamheter för att i största möjliga mån kunna stötta bönderna. Som konsument kan man välja svenska mjölkprodukter i handeln. Det behövs också mer lika villkor på den europeiska marknaden, exempelvis samma skatter och avgifter för gödsel, diesel och gynnsammare företagsvillkor. Att reporäntan sänkts har såklart också en positiv effekt då många nyinvesterade mjölkbönder är högt belånade, menar Lars-Göran Svensson, LRF Konsult.
Växtodlingsgårdarna kan tappa 80 % av sitt resultat.
Efter ett rekordår 2007 för växtodlingsgårdarna och bra odlingsväder 2008 över hela jordklotet fylldes de tomma spannmålslagren återigen. Det har påverkat priserna snabbt nedåt. Nu råder ostabilt läge, gödningsmedel handlas under monopolliknande former och internationellt har inte stora arealer kunnat sås på grund av brist på kapital, berättar Jimmy Larsson, LRF Konsult.
Om rapporten Lantbrukets LönsamhetRapporten Lantbrukets Lönsamhet från LRF Konsult bygger på fler än 15 000 unika ekonomiska uppgifter från Sveriges lantbruksföretag. Den redovisar det ekonomiska utfallet för 2007, en preliminär lönsamhetsutveckling för 2008 samt en prognos på resultatet under 2009 för olika lantbruksföretag. Lantbruksföretagen är uppdelade i följande driftsinriktningar: växtodling, griskött, mjölkproduktion, robotmjölkföretagen, KRAV mjölk, nötkött och lammkött. I år fördjupar vi oss i företagande och hur lönsamheten i lantbruket är i jämförelse mellan olika produktioner och jämfört med andra branscher. |
För mer information kontakta:
Lars-Göran Svensson, Lantbruksansvarig LRF Konsult
Telefon 0521-57 24 38 eller 070-540 88 75
e-post: lars-goran.svensson@konsult.lrf.se
Jimmy Larsson, lantbruksekonom och ansvarig för rapporten på LRF Konsult
Telefon 0372-657 87 eller 070-5958915
e-post: jimmy.larsson@konsult.lrf.se
Hela rapporten, bilder samt diagram
Lantbrukets Lönsamhet 2008 visar:
– För liten konkurrens bland dem som säljer insatsvaror till det svenska lantbruket håller prisnivåerna uppe.
– Investeringsläge för mjölkbönder då botten snart är nådd. Mjölkgårdarna tvingas vänja sig vid de kraftiga svängningar som kommer att fortsätta.
– Andra branscher som entreprenader och frisörer har bättre marginaler än de gröna näringarna.
– Biogasen får nu förutsättningar att bli lönsam.
Energi
De gröna näringarna klarar energiförsörjningen för ett samhälle i förändring. Biogas är det bästa fordonsbränslet för miljön och den är på stark frammarsch. Råvaran finns på gårdarna och regeringen stimulerar nu med särskilt investeringsstöd för gårdsbaserad biogas. Men fler miljövinster finns genom att kvävet blir snabbare tillgängligt för växterna och handelsgödselberoendet kan minska.
– Vi ser ett stort behov av information, teknikutveckling och ökad konkurrens för att snabbt komma igång med det miljövänliga energibränslet biogas, säger Pelle Hallén, affärsrådgivare LRF Konsult.
Växtodlingsgården
Efter ett rekordår för växtodlingsgården och bra odlingsväder över hela jordklotet började de tömda spannmålslagren att fyllas. Det påverkade priserna snabbt nedåt. Prognosen för 2009 är negativ då konkurrensen inte fungerar på gödningsmarknaden i Sverige. Har man handlat vid fel tidpunkt är risken stor att lönsamheten försämras med 80 procent om inte priserna på spannmål går uppåt igen.
Diagram 3: Ekonomiskt resultat, kombinationsföretag växtodling.
Djurgårdarna
Trenden för ökad lönsamhet på nöt- och grisköttsföretagen är mer egenförhandlade kontrakt. Svängningarna tillhör grisgårdarnas vardag sedan många år tillbaka. Under 2008 gick det från en riktig allvarlig kris till några bra månader. 2009 ser positiv ut, men i slutet av november minskade Ryssland sin import av griskött med 200 000 ton för att man vill gynna sitt eget lands produktion. Det påverkar negativt.
Diagram 8: Ekonomiskt resultat, grisköttsföretag.
Mjölkgården
Under många år har den svenska mjölkbonden jagat kostnader och är nu kostnadseffektiv. Det syns när man jämför den bästa med den sämsta kvartilen. Under 2008 har fodret ökat som mest med över 30 procent och samtidigt har mjölkpriset sjunkit med cirka 14 procent. Ingen lätt kalkyl att få ihop och signaler från världsmarknaden tyder på ytterligare sjunkande priser. Lönsamheten är bättre från de gårdar som levererar KRAV mjölk och att intresset ökar märks nu i antalet KRAV anslutna kor som ökar för tredje året i rad. Man har cirka 1,30 kronor mer per kilo mjölk för att täcka ökade kostnader. Under 2008 har lönsamhetsskillnaden ökat men behöver bli större och stabilare under ett antal år för att fler ska våga satsa.
– Lönsamheten för 2008 gick från positivism till oro för hur mycket försämrad lönsamheten kommer att bli under 2009. På lång sikt ser det stabilt ut och förutsättningar för att få ner byggkostnaderna är stora, säger Lars-Göran Svensson, lantbruksansvarig LRF Konsult.