Minskad lönsamhet men förväntningarna ökar i svenskt lantbruk
TRE FJÄRDEDELAR av landets lantbrukare anser att lönsamheten var dålig under 2009. Inför 2010 ökar optimismen och 40 procent tror på en förbättring. Detta ska ses mot bakgrund av att många bönder upplever att det nu inte kan bli sämre.
Årets Lantbruksbarometer är den största årliga undersökningen av tillståndet i svenskt lantbruk. Totalt har 3 807 lantbrukare med mer än 20 hektar intervjuats av SIFO på uppdrag av LRF, Swedbank och LRF Konsult under perioden 11 januari – 7 februari 2010. Nedan redovisas ett sammandrag av de viktigaste nyheterna.
Andra året i rad med minskad lönsamhet
För 2009 uppger endast 24 procent av bönderna att de tycker lönsamheten är ganska god eller mycket god. Detta är en försämring jämfört med föregående år med hela sju procentenheter. Speciellt växtodlings- och mjölkproducenterna har drabbats hårt. Här anser endast 17 respektive 21 procent att lönsamheten varit god. Minskad lönsamhet är en trend över hela landet, men mest positiva är bönderna i Kalmar, Blekinge, Jämtlands och Västerbottens län.
Förväntningarna på lönsamheten under 2010 ökar bland lantbrukarna. I genomsnitt är det 40 procent som tror på en förbättring. Detta ska ses mot bakgrund av att man upplever att det nu inte kan bli sämre. Mest hoppfulla är de som producerar trädgårdsväxter, ägg och fjäderfä samt mjölk. Av mjölkproducenterna, som under de senaste åren sett en kraftigt fallande lönsamhet, tror sex av tio att lönsamheten kommer att vara bättre om ett år.
Rikstäckande optimism men nöjdast är bönderna i Örebro län
I samtliga län har den förväntade lönsamheten för nästa år ökat bland lantbrukarna jämfört med föregående år. Skillnaden mellan andelarna som tror på förbättring i det minst optimistiska länet Västernorrlands län och det mest optimistiska Örebro län är 17 procent.
Fler mjölkbönder planerar att satsa än att dra ner
Andelen mjölkbönder som planerar att öka sin mjölkproduktion inom en treårsperiod stiger från 22 till 27 procent i år. Detta kan jämföras med andelen på 22 procent som vill minska alternativt upphöra med sin produktion. Fortfarande planerar mer än var femte mjölkproducent att upphöra eller minska sin produktion under de närmsta tre åren.
Upplåning i rekordtakt
Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till knappt 205 miljarder kronor. Detta innebär en ökning under 2009 med 18,8 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 10 procent. I kronor är detta den högsta ökningen under de senaste tio åren. I jord- och skogsbruket har skulderna fördubblats under en åttaårsperiod.
Maskininvesteringarna faller
Andelen lantbrukare som under 2009 gjorde väsentliga investeringar i maskiner sjönk med 4 procentenheter till 33 procent. Totalt investerade bönderna enligt Maskinleverantörerna för cirka 6,6 miljarder kronor i maskiner under 2009. Det är cirka 3 procent mindre än under 2008.
Oförändrad nivå på byggnadsinvesteringar
22 procent av lantbrukarna gjorde väsentliga investeringar i byggnader under 2009. Detta är oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt minskade antalet förprövningar av stallar till mjölkkor med 4 000 platser till cirka 24 000 platser under 2009, medan antalet förprövade slaktgrisplatser ökade med 8 500 platser.
Fortsatt medvind för energiproduktion
Viljan bland bönderna att investera i miljövänlig energiproduktion ökar i år totalt från 9 till 12 procent jämfört med föregående år. Av dem som vill satsa på energi väljer 24 procent av bönderna vindkraft. För biogas är andelen 14 procent.
Intresset för närproducerat fortsätter öka
Hela 69 procent av bönderna vill sälja sin produktion på närmarknaden. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan i fjol. Mest ökar intresset i Västernorrlands län där andelen ökat från 73 procent till 82 procent. Jämtlands och Västerbottens län följer Västernorrland med en andel på 79 procent. Intresset varierar också med produktionsinriktning. Hos nötköttsproducenterna ökar andelen från 76 procent i fjol till 78 procent i år.
Obrutet självförtroende bland bönderna
De kärva ekonomiska tiderna har inte minskat stoltheten över att vara bonde eller trivseln med jobbet. 86 procent känner sig stolta över att vara bonde. Det är en lika hög andel som i fjol. Trivseln på jobbet påverkas inte av om gårdarna är stora eller små, om bönderna omsätter mycket eller lite pengar, i vilken landsände man bor eller vilken produktionsinriktning man har. De allra flesta trivs med att vara bonde, det visar många undersökningar och årets Lantbruksbarometer är inget undantag: 97 procent trivs med att vara bonde.
För mer information, kontakta:
LRFs presstjänst, 08-787 57 77
Hans Wennberg, chef Skog och Lantbruk, Swedbank, tel: 070-5187808
Lars-Göran Svensson, kompetenschef lantbruk, LRF Konsult tel 0521-572438