Nyhetsbrev, mars 2011
Årets första kvartal har snart gått. För landets grisproducenter har året börjat bistert med stora förluster. För spannmåls- och mjölkföretagen ser det betydligt ljusare ut.
Sista mars ska årets SAM-ansökan vara inne! Lägg datument på minnet och se till att ha din ansökan klar i tid. Om detta och mycket annat skriver vi i årets första nyhetsbrev.
Lars-Göran Svensson
Marknadsansvarig Lantbruk, LRF Konsult
Öka konkurrenskraften i det svenska jordbruket
Vilka är de viktigaste åtgärderna för ökad konkurrenskraft i jordbruket? En expertgrupp inom regeringskansliet, där också företrädare för jordbrukets organisationer och företag ingår, bl a LRF Konsult, lyfter dessa tre frågor främst för att utveckla konkurrenskraften inom svenskt jordbruk. lantbruk.
- Förändrad attityd och framtidstro till primärproduktionen är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för att vända trenden med en minskande produktion.
- Bättre kunskaper hos konsumenter, beslutsfattare och myndigheter om svenskt jordbruk och svenska jordbruksprodukter.
- Utvecklade koncept kring ”svenskproducerat” som framhåller unika svenska värden på jordbruksprodukter vid marknadsföring och försäljning.
Nya lösningar för att underlätta generationsväxling och nyetablering av företag liksom mer företagsledning, marknadstänkande och yrkespraktik i lantbruksutbildningen tillhör också det som expertgruppen lyfter fram.
Missa inte SAM 2011
Har du koll på kalendern? Missa inga datum för att få fullt stöd.
31 mars är sista dag att lämna SAM-ansökan. Därefter minskar dina stöd med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Kommer din ansökan in efter den 26 april får du inga pengar alls. 31 mars är också sista dag att förlänga, öka eller söka nytt åtagande för miljöersättning. Det är också sista dag att söka stödrätter ur nationella reserven.
Nyhet! 15 juni är sista dag att göra ändringar i SAM och att skicka in din underskrift om du använder SAM Internet. Kommer underskriften in senare får du inga pengar. Det här är nytt för i år. Du som använder SAM Internet med e-legitimation kan nu skicka din underskrift elektroniskt.
Senast 15 juni ska också ansökan om överföring av stödrätter ske, om du redan har stödrätter för minst 4 ha. Det är sista datum att ta över en annan lantbrukares SAM-ansökan.
30 juni är sista dag för sådd i hela Sverige och att skicka in växtodlingsplan om du söker miljöersättning för miljöskyddsåtgärder.
Nu är sista chansen förlänga tidigare åtaganden. Har du tidigare åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2011, är årets SAM-ansökan sista möjligheten att förlänga dessa. Förlänger du inte nu, måste du vänta till 2014.
Nyhet! Nytt är också att man inte längre kan få gårdsstöd för den del av betesmarker eller slåtterängar där det står en gammal byggnad.
2011 är sista året för både handjursbidraget och stödet för kontrakterad stärkelsepotatis. Nästa år försvinner också utskicket av pappersblanketter för SAM-ansökan. Man räknar med att alla ansökningar sker via SAM Internet. Med SAM Internet är det betydligt enklare att göra ansökningarna under följande år och det blir mindre felaktigheter. Det är därför en extra god idé att ta hjälp av LRF Konsult till årets SAM-ansökan. Då kan du vara säker på att få en korrekt ansökan via SAM Internet som underlag också till följande år.
Riskera inte att tvärvillkor ger dig avdrag på gårdsstödet
Det är många tvärvillkor att hålla reda på. Bryter du mot något av dessa kan de ekonomiska konsekvenserna bli stora genom avdrag på gårdsstödet. Riskera inte detta! Via LRF Konsult kan du få subventionerad tvärvillkorsrådgivning. Jordbruksverket betalar 70 % av kostnaden.
Kostnadsfri rådgivning till grisföretagare
Lönsamhetskrisen inom svensk grisproduktion beror till stor del på omvärldsfaktorer som man som företagare inte kunnat råda över. Låga avräkningspriser eftersom den allt starkare kronan bidragit till att det är billigt att importera griskött. Dioxinskandalen i Tyskland har medfört prisdumpning av tyskt griskött i Sverige. Foderkostnaderna har stigit på grund av högre spannmålspriser.
Ändå är det du själv som ansvarar för ditt företag. Ta tag i problemen innan de blir dig övermäktiga. Om det ekonomiska läget är akut:
- Informera familj, personal, finansiärer, fordringsägare och övriga som berörs ekonomiskt eller praktiskt.
- Upprätta en skriftlig och realistisk handlingsplan med konkreta och tidsangivna åtgärder.
- Upprätta en budget för likviditet och resultat. Det gäller att både lösa de akuta problemen och att få upp resultatet på sikt.
- Trimma produktionen genom att sänka kostnaderna och/eller öka intäkterna.
- Planera, styr och följ upp kontinuerligt, minst en gång per månad, med verktyg och metoder som du själv har lätt att förstå.
Ensam är inte stark! Kontakta någon i ditt nätverk som du känner förtroende för och som kan ge dig handgriplig hjälp. Det kan vara en kollega eller en rådgivare.
LRF erbjuder nu kostnadsfri rådgivning för grisföretagare. Kontakta LRF Konsult för mer information.
Upp för spannmål ned för gris
LRF Konsults kvartalsrapport ”Lantbrukets lönsamhet” sista kvartalet 2010 visar fortsatt höga spannmålspriser, stabil efterfrågan på mjölk och god efterfrågan på griskött men till låga priser i förhållande till det svenska kostnadsläget.
Mycket pekar på att kronan kommer att stärkas ytterligare, vilket vi redan sett i början av 2011. Det leder till lägre priser på importvaror och gör samtidigt svenska produkter dyrare på världsmarknaden. Med högre kronkurs kommer dessutom gårdsstödet att minska i kronor räknat. Fortsatt räntehöjning påverkar särskilt mjölk- och grisföretag som är de tyngst skuldsatta.
Svensk grisproduktion går med förlust. Lönsamheten är den lägsta sedan LRF Konsult började mäta och är därmed den produktionsgren som uppvisar sämst lönsamhetsgrad just nu. Höga kostnader för djurskyddsregler i Sverige gör grisbönderna chanslösa i konkurrensen på världsmarknaden, menar Lars-Göran Svensson, marknadsansvarig lantbruk LRF Konsult.
– Fortsätter det så här, är det snart slut med svensk skinka, fläskkotlett och fläskfilé på de svenska middagsborden. Det är både tragiskt och motsägelsefullt, då intresset för var och hur livsmedel produceras bara ökar, säger Lars-Göran Svensson.
Krisen bland grisföretag finns i hela Europa och beror på att det fullt ut är marknadskrafterna som styr. Efterfrågan på griskött är god på såväl lång som kort sikt, men det tidigare sambandet att grisköttet blev dyrare i takt med stigande spannmålspriser finns inte längre.
Svensk djurskyddslagstiftning ger dyrare griskött
I en rapport från Jordbruksverket konstateras att den svenska djurskyddslagstiftningen, med bland annat större utrymmeskrav i byggnaderna, innebär att det svenska grisköttet blir drygt 10 procent dyrare än i andra EU-länder. Samtidigt menar Jordbruksverket att det också kan finnas positiva ekonomiska effekter av de högre djurskyddskraven. LRF menar dock att det inte finns några beräkningar som visar dessa positiva effekter.
Sverige bör i stället ta tillvara möjligheten att genom EUs jordbrukspolitik ersätta Sveriges bönder för de merkostnader som det högre djurskyddet medför, hävdar LRF i en kommentar. De vill också ha ökad kunskap och högre krav vid den offentliga upphandlingen av mat och obligatorisk ursprungsmärkning på allt kött.
Optimistiskt för spannmål
Utsikterna för växtodlarna ser goda ut för 2011. Man kan redan nu prissäkra delar av nästkommande skörd till historiskt sett mycket attraktiva priser. Men med stigande priser är det lätt att bli en passiv spelare på marknaden. Det är ett misstag som många gjorde 2009, varnar Lars-Göran Svensson.
Arrendelagstiftningen diskuteras
Allt fler väljer andra samarbetsavtal, skötselavtal eller sharefarming i stället för arrende. Muntliga avtal samt ettåriga jordbruksarrendeavtal förekommer också för att slippa besittningsskyddet.
Vid en hearing på Justitiedepartementet i januari diskuterades främst besittningsskyddet på sidoarrende och arrendeavgiften under arrendeperioden. Nuvarande lagstiftning tillåter inte någon form av resultatbaserad arrendeavgift.
Ingen moms via skattsedeln
Enligt ett regeringsförslag försvinner den nuvarande helårsmomsen via skattsedeln. Helårsmomsen ska då redovisas och betalas, liksom annan moms, i andra månaden efter momsperioden. Förändringen kommer sannolikt att införas från och med år 2014.
Räkna med högre ränta
Riksbanken ger nu tydliga signaler om fortsatta räntehöjningar enligt den så kallade ”räntebanan”. Från den senaste höjningen 16 februari med 0,25 procentenheter till 1,5 procent räknar Riksbanken med fortsatta höjningar fram till början av 2014, då den enligt prognosen hamnar på över 3 procent. Det kan därför vara anledning att se om sina lån. Generellt gäller att rörlig ränta i regel är fördelaktigast på lång sikt, men vill man säkra sig mot snabba räntehöjningar kan det vara idé att binda åtminstone en del av sina lån, gärna med olika bindningstider. Vårt råd är att kontakta din bank eller gärna flera banker och diskutera din situation.
Enklare fastighetstaxering för lantbruk
Enligt uttalande i pressen från både finansminister Anders Borg och landsbygdsminister Eskil Erlandsson ska utredningen om fastighetstaxeringen av bostäder även pröva möjligheten att slopa fastighetstaxeringen av de delar av lantbruksfastigheter som inte beskattas. I praktiken kan detta innebära att exempelvis ekonomibyggnader, åkermark och betesmark inte ingår i kommande fastighetstaxeringar.
Högre priser på jordbruksmark
LRF Konsults prisstatistik för åkermark visar på en rejäl prisuppgång under föregående år. Priset steg i snitt med 16 procent och mest, med 19 procent, steg det runt Mälardalen och stora delar av södra Sveriges kustland. Områden där åkermarken används främst för mjölk- och växtodling.
Uppgången är högre än vad vi förväntat oss och manar till eftertanke. Prisuppgången speglar tydligt den nyoptimism som funnits det senaste året hos framförallt växtodlingsföretagare och mjölkföretagare vars lönsamhet stigit, dock från en historiskt låg nivå, 2009. Det svenska lantbruket är starkt pressat av storleksrationaliseringar och effektiviseringar varför tillköp av mark i attraktiva lägen spär på priserna. Den låga räntan, höga världsmarknadspriser på spannmål samt inte minst att lantbruken har en relativt låg lånefinansiering har borgat för ekonomiska möjligheter till fortsatta markköp till stigande priser.
Prognos för 2011 – stabilisering av prisnivåerna
Stigande räntenivåer, en allt starkare krona med lägre gårdsstöd som följd och ökade priser på insatsvaror, exempelvis handelsgödsel och drivmedel, kommer att dra åt svångremmen för många köpare. Varje procents ökning av räntan kostar lantbruket 2 miljarder kronor i ökade räntor på lånat kapital. Mycket tyder på att EU-stöden kan bli 5-10 procent lägre i år jämfört med föregående år. Det är för tidigt att säga hur spannmålspriserna kommer utvecklas. Med goda skördar fylls lagren på igen och priset på spannmål sjunker, vilket direkt påverkar det ekonomiska utrymmet för svenska lantbrukare. Prognosen är därför att prisstegringen blir mindre brant under kommande år, en stabilisering på 5-6 procents prisökning är trolig.