VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Bra produktivitet med många fördelar i svenskt lantbruk

Ett effektivt lantbruk som ger god avkastning och friska djur med bra tillväxt sammanfattar Sveriges jordbruksproduktion. Men svenska bönder har högre kostnader för byggnader, arbete och maskiner jämfört med konkurrentländerna.

De högre kostnaderna för byggnader och foder kan delvis förklaras av våra geografiska förutsättningar och lagkrav. Rapporten Grön Konkurrenskraft ger för fjärde året i rad en sammanfattande bild av det svenska jordbrukets och våra konkurrentländers produktivitetsutveckling.

- Med rapporten Grön konkurrenskraft har vi inom Jordbruksverket, LRF och LRF Konsult försökt ge en gemensam bild av hur svenskt jordbruk står sig i jämförelse med andra länder, så att vi i våra olika roller så effektivt som möjligt kan bidra till att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft., säger Gabriella Cahlin, chef på Jordbruksverkets marknadsavdelning.

Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv
Ett mått på konkurrenskraft kan vara ett lands självförsörjningsgrad. Den svenska självförsörjningsgraden på gris- och nötkött samt mjölk (beroende på produkt) sjunker trendmässigt, något som beror på både minskad produktion och ökad konsumtion. Sveriges handel med kött, mejerivaror och spannmål sker främst med andra EU-länder. Sverige är en liten nation med stort beroende av utrikeshandel och är ett av de mer frihandelsvänliga länderna inom EU.

- I årets rapport har vi bl.a. lyft fram de bilaterala frihandelsavtalens ökade betydelse för att öppna exportmarknader och men också att de kan leda till ökad konkurrens på vår hemmamarknad. Vi har också visat att olika EU-länder har valt lite olika vägar i hur den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs i praktiken. Sveriges satsningar på kunskapsöverföring och innovation bör ge oss förutsättningar för bättre konkurrenskraft i ett längre perspektiv, säger Gabriella Cahlin, chef på Jordbruksverkets marknadsavdelning.

Den nuvarande perioden för EUs jordbruksbudget som löper mellan åren 2014-2020 påverkar konkurrenskraften utifrån hur länderna har valt att fördela sina stöd. I Sverige utgör landsbygdsprogrammet nästan 30 % av jordbruksbudgeten. Sverige är ett av de länder som har satsat minst på investeringsstöd, utan är istället ett av de länder som satsar mest på åtgärder för kunskapsöverföring och innovation.

Skuldsättningen i svenskt lantbruk har ökat snabbt den senaste 10-årsperioden. Stigande markpriser, kapitalkrävande investeringar i ny teknik och strukturomvandlingen är troliga drivkrafter till denna utveckling. Utvecklingen av skulder varierar mellan olika typer av lantbruksföretag, men det är framför allt i de större mjölkföretagen som skulderna ökar.

Mjölkproduktion
Mjölkföretagare upplever nu den tredje konjunktursvackan på 10 år. Avräkningspriserna har under 2015 varit de lägsta sedan 2009. Situationen är inte unik för svenska mjölkbönder. Obalansen på den globala mejerimarknaden drabbar även mjölkproducenter i andra länder, men slår hårdare mot svenska mjölkföretag eftersom de har ett högre kostnadsläge som delvis beror på särregler.

Konkurrensen har ökat för de svenska mjölkföretagen. Jämfört med 1995 har den svenska mjölkinvägningen minskat med drygt tio %. Tillbakagången beror på att antalet kor reducerats kraftigt samtidigt som utvecklingen av mjölkavkastningen per ko har varit svagare än i de närmaste konkurrentländerna. Andra utmaningar för svensk mjölkproduktion är höga kostnader för arbete, foder och byggnader.

Den svenska mjölkproduktionens främsta styrkor ligger i låga markpriser, god tillgång på vatten och en relativt hög mjölkavkastning med ett högt foderutnyttjande, en god djurhälsa och liten användning av antibiotika.

Den svenska mjölken är hållbart producerad, men alla mjölkföretag har inte en hållbar ekonomisk situation. För att den svenska mjölkproduktionen ska bli långsiktigt hållbar krävs det att företagen har en acceptabel ekonomi över konjunkturcyklerna.

- Flera konjunktursvackor under de senaste åren har lett till att många mjölkproducenter har haft svårt att återhämta sig. De som har lyckats bäst är de producenter som har arbetat aktivt med kostnadssidan i sin produktion och produktivitetsfrämjande åtgärder, menar Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk och skog hos LRF Konsult.

Nötköttsproduktion
Avräkningspriset under 2014 var något lägre än under 2013. En stark efterfrågan på svenskt nötkött leder dock på en positiv utveckling av avräkningspriset under 2015. Efterfrågan har även påverkan på livkalvspriserna, vilket syns framför allt 2015, men också redan 2014. Under 2014 ökade svensk nötköttsproduktion med drygt 4 % tack vare en ökning av konsumtion och export och en minskning av importen.

De svenska företagen i statistikunderlaget visar på hög produktivitet i form av hög daglig tillväxt i ungnötsföretagen tack vare djur som kan växa bra på hög andel grovfoder.

I dikalvsproduktionen märks ett högt kostnadsläge av, men deltagande gårdar visar trots det på god lönsamhet, tack vare höga marknadsintäkter men också höga stödnivåer.
Utmaningar framåt för nötköttsföretagen kan bli stödreformen samt bristen på kalvar till följd av minskat antal mjölkkor.

Grisproduktion
Den svenska grisproduktionen har under flera år minskat, både avseende antalet grisar och antalet besättningar. Undre 2014 och 2015 har svensk grisnäring förstärkt sin position på hemmamarknaden tack vare konsumenternas uppmärksamhet på bland annat användningen av antibiotika där Sverige avviker mycket i förhållande till övriga EU. Detta har lett till minskad importvolym, framför allt från Danmark, och svenska avräkningspriser som ligger klart över er de tyska och danska avräkningspriserna.

Utmärkande för svensk grisproduktion är det goda hälsoläget och den låga antibiotikaförbrukningen. Detta är ett resultat av konsekvent och målinriktat arbete med förbyggande djurhälsohälsovård under lång tid. Tack vare hälsoläget, bra avelsmaterial och skickliga grisföretagare har de svenska slaktgrisarna en topplacering bland de jämförda länderna avseende daglig tillväxt , medan antalet producerade smågrisar per sugga och år ligger sämre till, mycket beroende på den höga smågrisdödligheten.

- Det är glädjande att se en ökad efterfrågan på svenskt kött från konsument. Detta syns både hos nötköttsproducenterna och hos grisproducenterna, där avräkningspriser och marknadsandelar har ökat. Men vi måste fortsätta vårt arbete med att stärka konkurrenskraften, inte minst inom smågrisproduktionen, där antalet smågrisar per årssugga behöver komma upp i samma nivå som i våra konkurrentländer, säger Margareta Åberg ansvarig för grisfrågor LRF Kött.

Växtodling
Växtodlingsåret 2014 var bra skördeår för de båda deltagande svenska gårdarna, men även för de flesta utländska gårdarna. På samtliga av gårdarna i rapporten var skörden av vete lika stor som medeltalet de senaste 5 åren, eller högre. Produktionskostnaden på de svenska gårdarna ligger omkring medel eller strax över medel för de deltagande gårdarna. De svenska gårdarna har en låg användning av växtskydd jämfört med övriga länder. Trots det är kostnaderna för växtskydd något högre än för övriga europeiska länder.

En framtidsfråga för växtodlingsföretagen är att kunna hantera de stigande markkostnaderna som märks framför allt i de västeuropeiska länderna. Utifrån de deltagande svenska gårdarna är det även en viktig fråga att hantera och planera sina kostnader för bland annat maskiner samt att kunna hantera variationen mellan olika år. Att kunna prissäkra skörden är också en betydelsefull faktor.

Ladda ner Grön konkurrenskraft
Du laddar ner hela rapporten Grön konkurrenskraft 2015 genom att fylla i formuläret här bredvid.

Rapporten är framtagen av LRF Konsult i samarbete med LRF och Jordbruksverket.

För mer information och intervjuer, kontakta:
LRF, Lennart Nilsson, tfn: 08-787 51 92
Jordbruksverket, Gabriella Cahlin, tfn: 036-15 57 18
LRF Konsult, Jimmy Larsson, tfn: 08-700 20 13

Mjölkproduktion, Agneta Hjellström, tfn: 08-787 53 62
Nötproduktion, Viktoria Östlund, tfn: 0708-59 76 36
Grisproduktion, Margareta Åberg, tfn: 08-787 51 57
Växtodling, Kjell Ivarsson, tfn: 08-787 54 23

 Fyll i formuläret för att ladda ner Grön konkurrenskraft
Förnamn
Efternamn
e-post
 
 De uppgifter du lämnar kommer att sparas och användas internt inom LRF Konsult. (PUL 1998:204).