VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Energikartläggning - första viktiga steget mot sänkta energikostnader

Under de senaste åren har vi upplevt all time high på energipriser liksom dagens bottennoteringar.

En sak ska vi dock vara helt klara över och det är att energipriserna sett över tid har ökat konstant och det finns väl ingen som tror att den trenden kommer att brytas även om vi under 2014 haft rekordlåga energipriser främst på el.

Den som är klok ser över sina energikostnader för att stå väl rustad den dagen när priset på energi ökar. En framskjuten politiker myntade uttrycket ”Den bästa kilowattimmen är en sparad kilowattimme” och är i många sammanhang sant. En annan sanning är att en sparad krona är en sparad krona medan en intjänad krona bara är 50 öre.

Med detta vill vi bara ha sagt att första åtgärden man bör göra när man analyserar sin energianvändning är att titta på vilken potential det finns att spara energi på den egna gården, dessutom är åtgärderna ofta inte förknippade med någon investering.

Energikartläggning, så här går den till?
Inför gårdsbesöket så skickas en indatablankett ut till lantbrukaren där han/hon i lugn och ro får fundera över omfattningen av inköpta och försålda körslor, hur många timmar traktorn används i skogen, i gemensamma arbeten som snöskottning och vägunderhåll och i vilken utsträckning traktorer används i utfodringen. Lantbrukaren får också göra en sammanställning över inlöpt el och diesel och om dieseln använts för andra ändamål än jordbruksdriften.

Varje gård är unik i sin energianvändning och när man är på plats börjar man med att bena ut den privata andelen och den kan såklart variera beroende på uppvärmningsform i bostaden och bostadens skick i form av isolering m.m. På varje gård finns också en del gemensam elanvändning som gårdsbelysning, motorvärmare, verkstad och vattenförsörjning. Dessa räknas bort och återstoden är el som använts i mjölkproduktionen. Innan nyckeltalet kWh/kg mjölk beräknas så dras rekryteringens och ev. slaktdjurs energianvändning bort.

Resultat
Variationen i energianvändningen för mjölkproduktion är väldigt stor, från 0,1 kWh/kg mjölk upp till 0,35 kWh per kg mjölk beroende på system. Avkastningen har också stor betydelse, ett energieffektivt stall men kor med låg mjölkproduktion ger likväl en hög energianvändning per kg mjölk.

Var finns då energitjuvarna? Det är inte helt lätt att svara på då energikartläggningen baseras på uppskattningar, uppgivna driftstider på olika elanvändare och inga mätningar på enskilda energianvändare görs. Trots det utkristalliseras ofta några delar som man ska titta lite mer noga på.

Värmeåtervinningen från mjölkkylningen är många gånger inte optimerad. En luftning av systemet och isolering av rör kan göra underverk och det gäller ju också att man kan ta tillvara och använda den återvunna energin på ett bra sätt. Mängden varmvatten som används är också en osäkerhetsfaktor då man i regel har dålig koll på hur mycket varmvatten som används dagligen.

Belysning är också en stor energianvändare där det finns anledning att se över. Armaturer som är tända årets alla timmar kan med fördel konverteras till LED-belysning och ganska snabbt halverar man energianvändningen för dessa armaturer.

Hur går man vidare?
Med en energikartläggning får man svar på vilka de stora elanvändarna är och förslag på åtgärder. Vill man gräva mer i energianvändningen måste man lägga mer tid och kanske också mäta upp enskilda energianvändare för att få ett säkrare underlag. För många är det dock frågan om att ändra på rutiner och arbetssätt och redan här kan man spara en del energi utan någon investering.

En stor fördel med en energikartläggning är att energianvändningen är en del i företagandet man tidigare inte tänkt på i så stor utsträckning men det är definitivt så att efter att man gjort en energikartläggning finns energianvändningen med i planeringen och man börjar titta på alternativ till bl.a. belysning, försöka återvinna mer energi från mjölken och anammar ett sparsamt körsätt med traktorn. En energikartläggning kan göras med greppa näringens rådgivningsmodul energikollen eller med en energikartläggningscheck som man själv söker på energimyndigheten.

Läs mer om Energirådgivning hos LRF Konsult>>

Vill du veta mer? Prata gärna med våra energirådgivare:
Nils Johan Ingvar-Nilsson, 0511-34 58 54
Lars Neuman, 033-21 12 55
Sören Dahl, 036-34 23 79
Ingvar Persson, 090-10 80 75
Per-Ola Håkansson, 0457-443 44
Christer Johansson, 013-37 70 37
Max Jamieson, 072-2017155