VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Slussenprojektet - miljödomen väntas i februari

Ombyggnaden av Slussen planeras att starta under 2014 och 2020 ska den nya anläggningen vara färdig. Innan första spadtaget kan tas måste projektets två detaljplaner och miljödom vinna laga kraft. Miljödomsansökan har prövats av mark- och miljödomstolen under hösten och den 4 februari 2014 väntas domen.

Mälaren och vattnet är en mycket viktigt anledning till ombyggnaden av Slussen. Projektet kommer få stor påverkan för många lantbrukare i Mälardalen. Om Stockholms stad vinner målet i mark- och miljödomstolen kommer många bönder i Mälardalen påverkas. Enligt Stockholms stads egna beräkningar drabbas drygt 3000 hektar åkermark runt Mälaren när Slussen byggs om. Dagens reglering kom till innan den moderna miljölagstiftningen, men nu när den ska göras om måste även hänsynen till miljön vägas in. Stockholmsregionens vattensituation bedöms utifrån aktuella data och många räknar med en avsevärd höjning av havsytan.

I Stockholms stads ansökan till vattendomstolen finns ett förslag till ersättning för de lantbrukare som drabbats av höjda vattennivåer.

– Flera av LRF Konsults jurister och förhandlare är, tillsammans med LRF, engagerade för att tillvarata markägarnas intressen. LRF Konsult företräder nästan 900 markägare och ambitionen är att se till att ersättningen blir på en skälig nivå, kommenterar Katarina Wiklund, chefsjurist på LRF Konsult.

Mälarens vattenstånd varierar idag inom ett spann på cirka 70 cm. Så blir det även med den nya regleringen, men dagens reglering strävar efter att hålla Mälarens vattenyta på samma nivå, oavsett årstid. Den nya regleringen tar förutom vattenstånd i sjön även hänsyn till havsvattenstånd och årstid. Det är framförallt på våren som vattnet kommer att stå högre än idag och för en del lantbrukare kommer det att innebära en försämring. På låglänt, oinvallad jordbruksmark kommer vårbruket att försenas. I snitt handlar det om 22 dagar senare än idag, på de lägst liggande markerna.

Stockholms stad har låtit Jordbruksverkets vattenenhet räkna fram vilken skada detta innebär för lantbrukarna, men vilka ersättningar det blir i slutändan är en av de frågor som nu behandlas i domstolen.