VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Ny minimiränta i skattesystemet

Skatt utgår med viss procent av din inkomst. Tjänsteinkomst och inkomst av näringsverksamhet räknas som förvärvsinkomst och beskattas med, förutom socialavgifter, kommunalskatt och statlig inkomstskatt.

För 2016 uppgår den genomsnittliga kommunalskattesatsen till 32,10 procent (2014: 31,86 procent och 2015: 31,99 procent). Statlig skatt utgår på inkomster över de s.k. skiktgränserna. Den nedre skiktgränsen är 430 200 kronor och på inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 625 800 kronor och på sådana inkomster tas ut inkomstskatt med 25 procent.

Beaktas även det s.k. grundavdraget innebär det att för 2016 kan du ha en inkomst på 443 200 kronor utan att betala statlig inkomstskatt respektive 638 800 kronor utan att betala den förhöjda statliga inkomstskatten.
Kapitalinkomster beskattas proportionellt med en statlig inkomstskatt på 30 procent.

Förslag om golv för statslåneräntan

I inkomstskattesystemet beräknas vissa inkomster schablonmässigt med statslåneräntan som bas. När det som idag råder ett extremt lågt ränteläge kan detta innebära att beskattningen inte blir som avsett. Därför föreslår regeringen i en lagrådsremiss särskilda bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven föreslås, 0 respektive 0,5 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.

Statslåneräntans effekt för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag
Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag kan räntefördela viss del av sin förvärvsinkomst genom att göra avdrag för ett positivt fördelningsbelopp i inkomstslaget näringsverksamhet och ta upp motsvarande belopp som inkomst av kapital. Fördelningsbeloppet beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag multipliceras med statslåneräntan ökad med 6 procentenheter. Även om statslåneräntan är negativ ska den dock enligt förslaget alltid anses uppgå till 0 procent. Det innebär att kapitalunderlaget alltid multipliceras med minst 6 procent.

Är kapitalunderlaget negativt beräknas negativ räntefördelning. Då multipliceras kapitalunderlaget med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet. I detta fall ska statslåneräntan enligt förslaget som lägst anses vara 0,5 procent. Negativ räntefördelning kan således aldrig bli lägre än negativt kapitalunderlag multiplicerat med 1,5 procent.

Statslåneräntans effekt för ägare av fåmansföretag

Även ägare av fåmansföretag omfattas av golvet vid beräkning av årets gränsbelopp och uppräkning av sparat gränsbelopp. Om årets gränsbelopp inte beräknas enligt den s.k. förenklingsregeln ska det beräknas genom att underlaget för årets gränsbelopp (omkostnadsbeloppet) multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter.

Kan inte ägaren helt eller delvis utnyttja gränsbeloppet får den outnyttjade delen sparas. Sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.

I båda dessa fall ska statslåneräntan vara som lägst 0 procent.
En juridisk person som gjort avsättning till periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt om 72 procent av statslåneräntan på avsatt belopp. Statslåneräntan ska i detta fall uppgå till lägst 0,5 procent.

Andra exempel då golvet kan bli tillämpligt är vid beräkning av bilförmån och ränteförmån. I båda fallen ska statslåneräntan respektive jämförelseräntan vara lägst 0,5 procent.

Kommentar

Det kan noteras att lagstiftaren har två nivåer för golvet. När det är fråga om en positiv skatteeffekt för den skattskyldige har regeringen valt ett golv på 0 procent och när det är fråga om en negativ skatteeffekt har lagstiftaren valt ett golv på 0,5 procent. Statslåneräntan beräknas i normalfallet den 30 november året innan beskattningsåret. Den 30 november 2015 var statslåneräntan 0,65 procent. Den 30 september 2016 uppgick den till 0,00 procent.