VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Skogen är het trots minskad lönsamhet för skogsbruket

För första gången släpps nu rapporten Skogsgårdens lönsamhet som visar hur lönsamt det är att vara skogsägare och driva skogsbruk i Sverige.

Rapporten visar att Lönsamheten, som beräknas genom skogsnettot, har minskat sedan 2011, efter en uppåtgående kurva under 2014.

Medelskogsnettot för hela landet är 99 900 kronor under 2016. Skogsägarna i region Syd & Mitt visar på den högsta lönsamheten med ett skogsnetto på 114 500 respektive 115 000 kronor medan skogsgårdarna i Norrland har en lägre lönsamhet och ett skogsnetto på 82 600 kronor. Under en femårsperiod 2012-2016 har skogsnettot varierat en del, men har ständigt varit lägre i Norr.

Skogsnetto

— Vi ser att det generellt går bra för skogsgårdarna. Samtidigt är det oroväckande att skogsnettot gått nedåt sedan 2011, framförallt när timmerpriserna ligger kvar på samma nivå och skogsmarkspriserna stiger. I ett sådant här läge är det viktigt för skogsägarna att se över kassaflödet när man gör investeringar. Skogsnettot ska förutom avverkning även räcka till övriga kostnader för skogen som räntor, skogsbilvägar, reparationer, underhåll och inte att glömma - det egna arbetet, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på LRF Konsult.

Sveriges skogsgårdar återinvesterar årligen i kostnader för skogsvård, medan intäkterna kommer ojämnt.

— Skogskontot är ett viktigt verktyg för landets skogsgårdar för att utjämna inkomster mellan åren. Det ger också möjlighet till ett mer rationellt brukande av skogen för effektiva återinvesteringar och förbättringar, säger Jimmy Larsson.

Medelskogsgårdens långfristiga skulder har ökat över hela landet. I region Mitt & Syd har skulderna ökat med cirka 40 procent och i norr med cirka 30 procent jämfört med år 2012.

— I takt med att räntorna i landet har sjunkit har skogsgårdens belåning ökat. Vi ser en ökad belåning med cirka 45 procent mellan åren 2007–2016. Skogsgårdarna har kunnat låna mera till ett lägre pris, vilket drivit på både skogsmarkspriserna i landet och skogsgårdarnas belåning, säger Jimmy Larsson.

När man frågar skogsägarna själva är det 52 procent som anser att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god. Fler än hälften vill investera i mer skog än de redan har, då de anser det vara en god långsiktig placering.

— Att äga skog innebär i högsta grad att vara företagare och skogsägarnas uppfattning om den egna lönsamheten går i linje med det rapporten visar. Men alla skogsägare har olika mål med varför och hur de vill bruka sin skog. Vissa sköter skogen så att den ger ett jämnt inkomstflöde över tid, andra ser det som en långsiktig investering, medan vissa vill använda skogen för rekreation och jakt, säger Jimmy Larsson.

Ladda ner hela rapporten

Skogsgårdens lönsamhet - oktober 2017»

Om rapporten Skogsgårdens lönsamhet

Skogsgårdens lönsamhetsrapport grundar sig på svenska skogsgårdars balans- och resultatrapporter. Fokus har lagts på hur lönsamheten har sett ut historiskt med en djupdykning 2016. Lönsamheten presenteras i form av skogsnetto vilket beräknas genom att subtrahera utgifter från skogen med intäkter från skogen. I rapporten beaktas även vilka inkomster och kostnader som kommer från skogen, hur belåningen ser ut och även vad gäller lönsamhet kontra timmer- och skogsmarkspriser samt hur belåningen förändrats med räntan.

För mer information vänligen kontakta:

Vänligen använd kontaktformulären här bredvid för att ta kontakt med Jimmy Larsson, Segmentschef Skog- och Lantbruk eller Anna Burlage Sjöberg, pressansvarig.

Portrait

Välkommen att kontakta mig!

Anna Sjöberg Burlage Tfn: 08-700 20 10 Välj ett annat kontor
Jag är kund idag:
Jag godkänner att mina personuppgifter sparas enligt PUL

Digital Skogsägare - ett enklare sätt att sköta skogsekonomin

Träffa Ulf Magnusson som använt tjänsten Digital Skogsägare i ett år. Se hur hans upplevelse varit och hur det förenklat hans jobb.