VI FÅR LANDETS SMÅFÖRETAGARE ATT VÄXA

Hur påverkas du av turerna kring 3:12-reglerna?

Nyligen drog regeringen tillbaka sitt förslag om att skärpa beskattningen för delägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

Bakgrunden är Alliansens och SD:s hot om att rikta misstroendeförklaringar mot tre ministrar. Detta innebär att dagens regler kommer att gälla även fortsättningsvis och att delägare i landets många aktiebolag nu slipper höjd skatt på utdelningar och kapitalvinster. Men för de som ska genomföra generationsskiften inom familjen blir det ingen fördel.

Ingen ljusning för generationsskifte till närstående

Enligt dagens regler beskattas överlåtelser av egendom  till närstående högre än om överlåtelsen sker till en extern part. I regeringens 3:12-paket föreslogs en undantagsregel som skulle underlätta generationsskiften i fåmansföretag. Även det förslaget har nu dragits tillbaka.

— Det innebär att den efterlängtade förbättringen för generationsskiften inte blir av. Som det ser ut nu kommer alltså familjeföretagen även i fortsättningen att missgynnas i förhållande till externa överlåtelser, säger Susanne Pålsson, Skattejurist.

Oförändrad skattesats på utdelningar och kapitalvinster

Regeringens förslag innebar att beskattningen i kapital på utdelningar och skulle höjas från 20  till 25 procent, en faktisk höjning av beskattningen från 37,6  till 41,5 procent. Denna höjning kommer nu inte att genomföras.

Effekterna för de minsta aktiebolagen

De flesta ägare till fåmansföretag tillämpar den s.k. förenklingsregeln. Den innebär att den som äger alla aktier i sitt bolag får ett utrymme om 2,75 inkomstbasbelopp (idag ca 170 000 kr) som beskattas med 20 procent i kapital vid utdelning eller vid försäljning av aktierna. Det innebär att vinstmedel på ca 212 500 kr kan tas ut med en total beskattning om 37,6 %.

— Regeringens förslag innebar dock ingen ändring av förenklingsregeln. Något som LRF starkt arbetat för. Att regeringen har dragit tillbaka sitt förslag påverkar inte de mindre företagen i någon större omfattning, säger Urban Rydin, Skattechef på LRF Konsult.

Effekterna för företag med löneunderlag

Försämringar för fåmansföretagare som använder sig av den s.k. löneunderlagsregeln blir nu inte av. Det innebär att 50 procent av både den egna lönen och de anställdas löner även i fortsättningen utgör utrymmet för kapitalbeskattad utdelning om man äger samtliga aktier i bolaget. Kraven på hur hög lön som måste tas ut för att få använda löneunderlagsregeln ändras inte heller.

För enmansföretagaren innebär det därför att det lägsta lönekravet kommer att ligga kvar på ca 6,32 inkomstbasbelopp (ca 388 500 kronor i  löneuttag under 2017). Det kan jämföras med nivån för den lägre brytpunkten för statlig skatt som ligger ungefär vid 7,5 inkomstbasbelopp (ca 455 000 kr under 2017).

Det blir därför även fortsättningen mer lönsamt för en enmansföretagare att tillämpa löneunderlagsregeln än att beräkna kapitalbeskattad utdelning enligt förenklingsregeln.

De verkliga vinnarna

— Delägare i vinstgivande konsult- och partnerbolag med många anställda är de verkliga vinnarna på att regeringens 3:12-förslag inte blir verklighet. De kommer även i fortsättningen att kunna ta höga utdelningar till 20 procent skatt. Detta under förutsättning att de äger aktier som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget och uppfyller löneuttagskravet., avslutar Susanne Pålsson, Skattejurist på LRF Konsult.

Vill du diskutera med en rådgivare, kontakta oss!